Leva i en skadad kropp

Kämpa, var positiv och blicka framåt! Låt inte motgångar slå ner dig utan lär dig av dem.


Leave a comment

Stava till pajas!

Hej igen!

Det var ett tag sedan jag uppdaterade. Har inte mått så bra och istället för att skriva strunt väntar jag till dess att ork och energi infinner sig. Idag är en sådan dag. Mår något bättre, lite mindre smärta och därmed mer energi.

I onsdags träffade jag en ortopedläkare. Med drygt 20 års erfarenhet så trodde man som patient att nu kanske hjälpen är nära men så jag bedrog mig. Denna ryggspecialist hade ingen vilja, energi eller lust att hjälpa mig vidare. Han hade på förhand bestämt sig för att lyssna ut mig och sedan avfärda allt jag sa med rådet SKATESTAVAR. Ja, du läste rätt! Han menade att mina muskelkramper mycket troligt kommer från att jag är något framåttippad och att SKATESTAVAR skulle åtgärda det problemet. Jag tittade på honom och undrade: finns det något annat som kan hjälpa mig vidare. Nix, svarade han men om du kör på med skatestavar så behövs nog ingen sjukgymnast längre. Jag svarade: Hälsocentralen kan inte hjälpa mig vidare och du kan inte och det verkar inte finnas något däremellan. Men skatestavar…

Stängde dörren efter mig

med det där ordet fastklistrat  långt in i hjärnbarken. Är det sådana råd som stafettläkare ger och kostar skjortan för landstinget. Jag var helt mållös.

Dagen efter

träffade jag en av mina sjukgymnaster. Han lyssnade, nickade och sedan sa han: vilken pajas, om han nu vore sjukgymnast och träffat dig så skulle han snabbt se att felet inte åtgärdas med stavar och ifall Skatestavar vore lösningen så hade du redan tränat med sådana.

Det är klart

jag tappar fart, motivation och lust att fortsätta framåt av sådana läkarsvar. Å andra sidan kan jag inte låta omotiverade men meritfyllda läkare få förstöra min vardag. Så jag låtsas som om det inte hänt. Fick åtminstone en ny läkartid till HC med en anteckning från ortopeden att kontakt med smärtrehab kunde vara aktuellt. Tänker nu att be om en ny medicinsk bedömning eller Second opinion för att utreda orsakerna till mina kramper i ländryggen. Om detta beviljas så har jag rätt till en ny läkarbedömning i ett annat landsting.

Ger mig inte

Hela sjukvården är idag nedmonterad så till den grad att människor far illa, skadas och till och med dör. Samhället betalar stora belopp till enskilda stafettläkare som ska hjälpa till att avlasta sjukhus som har brist på arbetskraft. Om dessa inte gör sitt jobb blir det kostsamt i dubbel bemärkelse. Dels kostar det enorma pengar och så drabbas enskilda individer hårt. Jag tänker på inget sätt ge mig.

Nu har jag haft min ”sorgeperiod” och spaden åker ner i jorden igen. Idag måste man som sjuk arbeta för att få hjälp, inget är gratis och den som gapar blir kanske hörd. Tragiskt men tyvärr sant och min erfarenhet sedan 2012 har visat detta gång på gång.

Vad gör jag nu

Förutom att ta tag i dessa bitar gäller det alltså att ta nya tag. Att skylla på vården och ge upp straffar bara mig själv. Söker jag så finner jag till sist någon läkare som bryr sig och kan guida en till rätt hjälp. Försöker att vara positiv, behålla lugnet och fortsätta med sådant som känns bra för kroppen.

 

Ha en bra dag.