Leva i en skadad kropp

Kämpa, var positiv och blicka framåt! Låt inte motgångar slå ner dig utan lär dig av dem.

Tar stöd från botten och sparkar mig uppåt

2 Comments

Jag vet inte hur det är med er men jag är övertygad att det måste råda en balans mellan kropp och knopp. Fungerar inte kroppen så lider huvudet (det mentala) och vice versa. Idag blev jag varse om det…igen!

De två sista dagarna har formkurvan sakta och jag menar verkligen sakta pekat uppåt. Lite mindre trött och jag orkar vara med mer. Det är inte mycket om man jämför men det är bara dumt att göra det. Jag känner mig försiktigt positiv och det är bra. Det har tagit lång tid att få den här lilla sköna känslan. Den 9 juli blev jag utskriven från sjukhuset för att det inte fanns mer att göra men friskare var jag inte.  Ländryggen bultade av smärta och nervsmärtorna i ena benet var obeskrivliga. Ingen ska behöva utstå det.

Att måendet för mig startar inombords och växer utåt blev som sagt idag uppenbart. Sen jag kom hem från sjukan har jag spatserat eller snarare släpat mig fram här hemma som en grådassig vålnad som knappt orkat något, inte ens lyssna in fullt ut. Jag har klätt mig därefter, mjukisbyxor och en sliten T-shirt och det har känts helrätt. Vanligtvis när jag mår okej klär mig hyfsat propert, även fast jag bara ska äta tacos en fredag kväll här hemma.

Idag hände något, jag trimmade skägget, tog på mig annat än mjukisbyxor. Små steg mot ett friskare liv hoppas jag. Jag jämför inte med andra bara konstaterar hur saker är just nu. För mig. Försöker att inte dra på för stora växlar så jag inte blir för besviken om allt avstannar.

Nu gäller det att hålla i känslan och fortsätta lägga ut byggstenarna försiktigt och rätt så inget rasar eller kollapsar. Virket i min kropp verkar inte var av bästa kvalitet så jag tänker bygga med betong, stålstomme och byggstenar denna gång. Även om jag känner mig än piggare imorgon så ska jag inte ila iväg utan stanna upp och kontrollera byggritningen ordentligt. Inget får fela nu, det är inte rätt mot mig eller mot min familj. Gör om, gör rätt!

Jag bygger från grunden

När marken är jämn och stadig är det dags att börja gjuta grunden.

2 thoughts on “Tar stöd från botten och sparkar mig uppåt

  1. SJÄLVKLART har det fysiska och psykiska en koppling. Märker dock hur olika bi hanterar vår smärta. Men det är bra att vi hittar vpra ”verktyg” för att härda ut. Lycka till.. Och tänk inte så mkt. GÖR bara! Tillåt dig själv att känna. Stressa inte iväg med tankarna. Jag tar en dag i taget. Ibland en timme i taget.. Go with the flow..