Leva i en skadad kropp

Kämpa, var positiv och blicka framåt! Låt inte motgångar slå ner dig utan lär dig av dem.

God morgon

Läste i den lokala blaskan att en man blev nedskjuten av polisen. Tydligen hade den här mannen sökt upp sin kvinna på sitt arbete beväpnat med 2 vapen och de spekuleras att avsikten var att gärningsmannen skulle skada kvinnan. Mannen vårdas på sjukhus med allvarliga skador och kvinnan är välbehållen, åtminstone rent fysiskt.

Jag har svårt att förstå de här. Den enda rimliga förklaringen är att mannen är mentalt sjuk. För även om man är en riktigt svartsjuk person så tar man sällan till 2 vapen och ger sig på sin fru/sambo. Allt våld överhuvudtaget skulle behöva utrotas och speciellt våld i relationer. För oftast är våld i nära relationer de osynliga våldet. Fysisk/psykisk terror som ingen får veta något om. Utåt verkar allt okej.

Tillbaka till mannen som hade för avsikt att skjuta sin fru. Som jag nämnde tidigare måste de vara mentala problem bakom detta och då blir frågan varför samhället inte fångat upp honom? Svaret ligger troligen i nedmonteringen av sjukvården och speciellt psykvården. Här har det funnits dåligt med utbildat folk i flera år inom psykvården. Tidningarna skriver lite då och då om krisen just inom denna vårdform. Om vården inte fungerar får vi räkna med fler sådana här situationer. Människor som mår psykiskt dåligt med vapen i hand är något jag vill slippa se och tänk om andra oskyldiga människor blir drabbade. Vi måste få till en bra psykvård!

Sedan lite kort om min egen situationen. Sovit bra men som vanligt blir jag liksom inte fulladdad. Händerna och underarmarna värker och denna trötthet, det känns som om jag precis sprungit ett längre lopp och kroppen värker. Problemet är bara att jag inte sprungit, jag har inte gjort någonting. Ska bli bra att träffa läkaren snart och förhoppningsvis få svar på vad värken i armarna beror på. 

På återseende.

Comments are closed.